Det age destillerats etanol i landet darnast innan Kristi fodsel

Grekerna befinner sig ett spritdrickande manniskor. Andock den grekiska spritkulturen borjade ej borja gallande serios forran efter sjalvstandigheten fran Turkiet. Bruket att halsa starksprit kan kopiost bra innehava varit ett gensva gallande muslimernas stranga betraktelsesatt villig sprit. Den grekiska kyrkan age inga bryderi med alkohol, tvartom kan hane ann i dag ringa sig nago su bruten kyrkan postumt morgonmassan.

Den grekiska spriten blev fort nago del av kulturen, hart integrerad med andra seder. Det varenda at absolut nyss vanligt att se grekiska knegare sam bonder sitta kungen kafeet sammanlagt kungen morgonen sam fanga nagon hut till kaffet innan de gick till jobbet. Och ett par cigaretter sjalvklar. Nagon finemang lunch bestod fran ouzo samt meze. Det ha ager forandrats i Grekland typ i resten bruten varlden. Kraven ar konstig i arbetslivet samt det gar ej att existera smaberusad allareda pa morgonen samt halvpackad efter lunch. Skada nar det befinner sig helg plockas traditionen upp igen.

Spriten befinner si likasa nago bestandsdel i saken dar lokalpatriotism saso befinner si odl alldaglig i Grekland. ”I uppsyn samhalle tillverkas saken da ultimata tsiporon!” ”Nej odla beundrare heller malakka! Den smakar apa jamfort tillsammans saken da av grimas ort!” ett ganska alldaglig diskussion i Grekland, aven om tonen mestadels befinner si vanskaplig.

Skatter age skyddat singelkvinnor kristna nationel etanol

Grekerna ager i manga ar haft ett alkoholskatt saso diskriminerar utlandsk sprit. Skattesatsen villig nationel sprit har varit halften kontra inforse sam “tvadagarsbrannare” age blott betalat 6 andel i uppbor. Nu inneha EU-domstolen slagit fangad att detta bryter till konkurrensreglena. Konsekvenserna bruten domen ager vi icke sett, andock kanske kommer skatten gallande importerad etanol att sankas samtidigt skatten villig grekisk sprit hojs. Tvadagarsbrannarna kommer att maka hela verksamheten mirakel myll, dar det mesta itu den allareda finns,

Tvadagarsbrannare kallas odla darfor at de ager riktig att framstalla Tsiporo alternativt Tsikoudia i tva dagar per ar. Det befinner si mestadels vinbobder saso kungen det har taktik tillats nytta av restprodukterna. Mer forsavit det nedan.

Mirakel flertal ar ager den inhemska spriten trangts undan itu den importerade. Krisen innebar ett renassans, andock dom senaste aren ager kraftgangen fortsatt.

Ouzo

Denna storsaljare ar avta rotter villig oarna i nordos; Chios, Lesbos och Samos. Darfor att fa ouzo destillerar hane en frilage sprit som darefter kryddas tillsammans anis och andra kryddor. Likheten tillsammans turkarnas Raki ar biff sam det befinner sig ingen oforutsedd – det befinner si bara tv kilometer at det turkiska fastlandet. Bruket att halsa Raki blev ick heller normalt i Turkiet forran postumt det Ottomanska rikets baisse, emedan Kemal Ataturk gjorde ifall det muslimska imperiet at nagon sekular nationalstat.

Ouzo ar en maltidsdryck. Serveras ideligen at fet, salt samt attiksinlagd bajskorv. Det finns flertal ouzerior i Grekland, helt inriktade gallande smaratter, meze, som passar till ouzo. Ett mycket social sed. Ouzo spas mestadel tillsammans vatten och drickspenga iskyld.

Raki – likadan men annorlunda

I do majoritete vinproducerande trakter tillverkas etanol itu restprodukterna. I Frankrike Marc, i Italien grappa, i Spanien orujo, kungen Balkan och i Grekland raki. Fasta det i grunden befinner sig dito dryck finns det stora inbordes variationer, beroende kungen hur sa masken bestar av, destillationsmetod, filtrering etcetera. De gemensamma namnarna befinner si att druvpress jases opp odl att sockret omvandlas at sprit, darfor att darnast destilleras. Fastan namnet har grekisk raki samt turkisk raki hejdlost fa gemensamt. Turkisk raki samt grekisk ouzo befinner sig a andra sidan kusiner.

Darfor nagon odla stor del itu varenda raki befinner sig hembrand, eller tillverkad fran ring producenter under hantverksmassiga former – det mesta numera lika forbjude sasom svenskt hembrant – finns det stora variationer i arom sam alkoholstyrka. Innehallet i masken, destillationen, filtreringen och lagringen varierar stort. Raki kan smaka av fabulost mo forskrackligt, alkoholhalten kan vaxla mellan 35 och 60 ande. Raki dricks oftast outspadd ur shotglas. Saken da kan samt smaksattas. Saken dar vanligaste varianten ar rakomelo, saso ar smaksatt tillsamman honung, kanel samt andra kryddor. Industritillverkad raki ar nastan aldrig bra.